Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

FU-prefekten: Dagens doktorander utsatta för mer stress och press

En man döljer ansiktet i sina händer. Foto.
Forskning visar att doktorander upplever ångest och depression i större utsträckning än den övriga befolkningen. Därför erbjuder fakulteten kursen ”Första hjälpen till psykisk hälsa” för medarbetare som arbetar nära unga forskare. Foto: Mostphotos

Hur är det att vara doktorand i dag?
Stefan Hansson, FU-prefekt på Institutionen för kliniska vetenskaper menar att dagens doktorander är utsatta för mer stress och press än vad de var förr.

– Att vara doktorand idag är annorlunda än för 25 år sedan när jag själv var doktorand. Allt är mer reglerat gällande krav och mål. Som stöd har man ett otroligt fint utbud med kurser som skall hjälpa doktoranden nå de stipulerade målen. Statistikutbildningen har genomgått en reform som verkligen blivit lyckad och som ger en fantastisk kunskapsgrund till våra doktorander. Trots detta upplever jag det som att det blivit svårare att publicera resultat, speciellt i de mer ansedda tidskrifterna. Denna press hanteras olika av olika personer, när det blir för mycket negativ stress riskerar doktoranderna att drabbas av nedstämdhet och en känsla av att inte duga och vara otillräckliga. De kliniska doktoranderna kämpar dessutom parallellt med sin kliniska utbildning och möjligheten att få tid till forskning. Åldersmässigt befinner sig de flesta doktoranderna i familjebildningsfasen, att hitta rätt balans i livet blir då extra svårt med alla krav, speciellt tufft är det att vara kvinna och hantera allt detta. 

Hur mår våra doktorander?

– Överlag har jag en känsla av att de mår bra och har gott stöd. Generellt är konkurrensen om forskningsmedel och tjänster dock hårdare idag vilket sannolikt medför att många känner pressen tidigare i sin utbildning idag jämfört med tidigare.

Vad har handledarna för ansvar för doktorandernas psykiska hälsa?

– Man har såklart ett övergripande ansvar för hur doktoranderna mår. I handledarrollen ligger det att driva på och bromsa så att projektet fortskrider enligt plan. Konflikter uppstår ofta i pressade situationer som exempelvis att handledaren behöver fler publikationer för att få in anslag till forskargruppen, då pressas ofta doktoranderna. Vidare ses konflikter när omfattningen av ett projekt är för stort, riskfyllt eller inte genererar önskvärda resultat alternativt inga resultat alls. Sammanfattningsvis är det viktigt för handledarna att inse vilka kravbehov doktoranden har för att nå sina mål och inte förväxla det med de egna karriärmålen och anslagsambitionerna, ibland en svår balansgång.

För att förebygga ohälsa bland doktorander ger fakulteten en kurs i höst för alla som arbetar med unga forskare (se faktaruta).

Läs mer om kursen i en nyligen publicerad artikel på Intramed.

Anmäl dig till fakultetens kurs senast 18 juni

I höst ger fakulteten kursen "Första hjälpen till psykisk hälsa" som riktar sig till dig som har kontakt med doktorander och postdoktorer. På kursen får man bland annat lära sig att se tecken på dåligt mående och veta vad man kan göra för att förebygga ohälsa och kanske till och med rädda liv.

Läs mer om kursen och om hur du anmäler dig här