Hur känns det att bli hedersledamot i SFD?
– Det känns förstås mycket hedrande, och eftersom jag är allmänläkare i min bakgrund tar jag detta som ett uttryck för att även diabetesvård i hög grad berör allmänläkare.
Vad innebär det att vara hedersledamot?
– Egentligen är det mest en hedersbetygelse för "lång och trogen tjänst", inga direkta uppdrag eller förpliktelser.
Vad betyder det för Lunds universitet?
– Jag ser utnämningen som ett uttryck för att diabetes är en mångfacetterad sjukdom och ryms inom en väldigt bred forskning. Från ren epidemiologi, som handlar om sjukdomens utbredning, riskfaktorer, behandling och prognos, till grundforskning, som studerar mekanismer, genetik och samspel mellan olika organ. Inte minst är diabetes relevant inom klinisk kardiovaskulär forskning.
Vad gör du just nu på diabetesområdet?
– Fortfarande är det mycket vi inte vet om diabetes, och en aspekt vi ser närmare på är hur faktorer tidigt i livet, som låg födelsevikt, prematuritet med mera, möjligen ökar risken för typ 2-diabetes. Vi analyserar nu skånsk patientdata.
Och inom ramen för ESCAPER-studien tittar vi närmare på patienter med långvarig typ 1-diabetes i åldern 40–50 år och som inte uppvisar några större komplikationer på andra organ, som hjärtkärl, njurar, för att se vad vi kan lära av denna patientgrupp.
Patienters diabetesprognoser har förbättrats på senare år, tack vare forskning och bättre läkemedel. Även livsstilsval som aktivitet, bättre anhörigstöd och en utvecklad primärvård med diabetesteam på vårdcentraler, har haft avgörande betydelse.
